Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman. De slitsamma åren. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum.



Åsas vårplaner 2018

Januari

26:e Författardagen, genom Författarcentrum.
29:e Hylte folkbibliotek Hyltebruk

Februari
27 :e, Flens bibliotek.

Mars
Lördag 3:e Arboga bibliotek
Lördag 17:e Hageby bibliotek Norrköping
Lördag 25:e Gislaveds bibliotek

Maj
14:e till 31:a SEMESTER. Wohoo!


måndag 19 februari 2018

Tydligen härjar influensan fortfarande.

Peppar peppar peppar peppar peppar peppar tvi tvi tvi tvi tvi tvi tvi tvi.

Nu har jag inte hört att någon har varit sjuk på ett tag, men så är jag inte i särskilt stor utsträckning i kontakt med folk heller.
Nästan aldrig på FB och inte ens Instagram scrollar jag igenom som tidigare (även om jag älskar Instagram fortfarande).

De flesta, jag också, brukar ju annars lägga ut sjukinformation så att man kan få lite sympatier. Det är ju extraviktigt för oss som inte har någon som gör te kaffe och är en gullis. (Det har jag aldrig haft, så jag kan bara tänka mig hur det är).

Däremot har jag alltid varit en omtänksam mamma till min egen sjukling. Jag fick mycket omsorger själv när jag var liten och sjuk och minns bekymrade blickar, klappar och snällhet.

Jonathan sov länge i min säng och när han valde sin egen så tvingade jag tillbaka honom till min så fort han var sjuk. Det blev lättare för mig att hålla koll då, för om han inte sov hos mig sprang jag upp och checkade honom på nätterna.
Han ringer inte mig när han är sjuk nu för tiden, och jag förmodar att han fick tillräckligt med gullegull när han var liten.

Nu jobb för min del. Kanske en promenad om jag är duktig med manuset.
Det snöar här och har nog gjort lite i natt också.
Nästa vecka, på tisdag, ska jag till Flen. Jag har ju tänkt köra dit, så låt oss hoppas att vädret är okej då.

Det var det.
Nu står jag på gasen.
Tjohej!




söndag 18 februari 2018

Jag hade många ljus tända igår.


För mig själv och för Jonathans farmor som gick bort för exakt två år sedan.
Vi hade egentligen planerat att åka till hennes minneslund, men det gick inte igår, så hon fick ljus hemma istället.

Det blev ju ingen skridskoåkning. När jag kom dit var det grönt gräs och fotboll på planen där det i brukar vara en rundbana runt gräsmattan. Eller brukar och brukar. Det kanske det inte är längre. Det var ett tag sedan vi var där, Jonathan och jag.

På insta fick jag många tips på sjöisar men njae, jag är lite osäker på sådana isar.
Jag ska fortsätta leta på Stockholm stads hemsida, det är rätt svårt att hitta tider för allmänhetens åkning. Man hänvisas till sidor som inte finns, typ.

Idag är det jobbjobbjobb som gäller.
Hurra för mig, vilket tur jag har!


lördag 17 februari 2018

Jag "sov ut" idag,

eftersom jag hade ställt in träningen.
Istället för den tänker jag ta mig ut i eftermiddag. Planen är att åka skridskor och jag tror att jag beger mig till mina gamla hemtrakter för det.
Jag har alltid tyckt om att åka men nu var det några år sedan, jag tror att senaste gången var med mitt  ex dotter och det var kanske 2013?

Grejen med det och till exempel med att åka skidor (slalom) är att har man en gång kunnat så kan man fortfarande. Teknik är inget man glömmer, där har kroppen ett fenomenalt minne.
Men jag kan känna sorg över att jag inte har tagit hand om min fysik bättre, alltså hållit igång under åren, för min kropp var så stark och lättränad förr och det har jag bara tappat.
Jag ser ju på andra som har hållit igång över femtio, vilken skillnad det har gjort.

Men gjort är gjort och jag tar ju ändå hand om mig efter bästa förmåga nu för tiden. Både mentalt och fysiskt.
Men fy satan vilken idrottskropp jag hade ...




fredag 16 februari 2018

Fredag, och idag är jag så galet sugen på att jobba.

Jag vaknade yster.
Jag ska äta, duscha, dutta på lite parfym, sätta på mig en pyjamas och gympadojor och ställa mig bakom datorn i sovrummet klockan 10.00.
Wohoo.

Överlag känner jag en enorm arbetslust. Jag tycker att ungdomsromanen är jätterolig att skriva, ser enormt mycket fram emot att skriva nästa vuxenroman och möjligtvis kan mitt hobbyprojekt också bli något någon gång. Så fullt upp, and I löv it.

Men just nu är det bara fokus på ungdom.
Jag tar hjälp av Jonathan och Linnea, för ibland vet jag inte riktigt vad man säger i den åldern. Det kan vara något så enkelt som vänner.
Säger man vänner? Polare? Kompisar?

Vänner och kompisar visar det sig.
Men det kan också skilja sig åt beroende på vem man pratar med.
Väninnor säger bara mammor och tanter, men det visste jag redan.

Det var det.
NU SÅ!



torsdag 15 februari 2018

Jag gav mig själv ledigt idag efter träningen.

Jag behövde sova och göra lite andra grejer, så istället hugger jag tag i manusjobbet i morgon bitti igen och så får vi se om jag kanske skippar träningen på lördag. Jag hade ont i ryggen idag och fixade träningen finfint men jag känner av det nu ändå.

Jaja, det funkar att ligga och skriva också, det har jag gjort förut.

För att ligga den dagen det är som värst är tipset, inte hålla på att provocera smärtan.

När och om jag får ont så kommer det alltid på samma ställe i ryggslutet.
Sedan jag började träna för ett par år sedan har jag inte märkt av det, förrän i höstas då jag inte hade tränat alls.
Då bara det kom när jag satte mig ned och skulle intervjuas för M-magasin.
Jag hade inte lyft inte vridit, ingenting sådant.

Då trodde jag att jag hade belastat fel när jag stod bakom skrivbordet och nu tror jag att boven är att jag har suttit vid köksbordet och jobbat och svankat för mycket.

Jaja.
Det går bort.

Tjohej!


Nu har jag städat (nä, igår)

duschat, gjort en kopp kaffe och så fort jag har satt på mig träningskläderna (kl 8) kan de komma när de vill.
Håll en tumme att de gör det innan 9, så att denna stela kropp kan få sig en omgång träning innan jag ska jobba senare.

En månad till deadline, ungefär hälften kvar eftersom jag inte räknar med att den blir lika lång som mina böcker för äldre. Mitt mål var ju satt sista februari, men det kommer jag inte att hålla utan istället går jag mot det som står i kontraktet, 15 mars.

Sedan har jag två månader med nästa bok (som kommer hösten 2019) innan mamma och jag åker på semester och beroende på hur jag ligger till ska jag kolla med Teresa om jag kanske kan få ett par veckor i ju juni också. Vi får se hur hon ställer sig till det, lite beror det ju på när hon har tänkt att kunna ge mig feedback i en första omgång.  (Jag kan ju jobba på Cypern också, vi ska ju vara där i TVÅ veckor den här gången.)
Jag ska ju också redigera Strejken och den kommer ju ut tidigare, våren 2019 någon gång, och jag skulle tro att jag får feedback rätt tidigt på den men har förhoppningsvis hela sommaren på mig.

Ledig som i LEDIG är jag inte så intresserad av. Jag kan ta en dag här och där, i sommar halvdagar om det är fint väder. Det här jobbet har ju den flexibiliteten tack och lov, och då behöver man jag inget sammanhängande just nu.
Det kanske kommer ett annat år.

Det var det. Torsdag. Veckorna går galet fort!



onsdag 14 februari 2018

Om ni är trötta på att höra att jag är trött,

så struntar jag i det för trots försök till tupplur somnade jag nog knappt, tror jag ... däremot låg jag länge och behövde nog det.
Nu jobbar jag i alla fall ett tag till, sedan tänker jag – om jag orkar ens det – ligga i soffan och se resten av en serie jag började på häromkvällen på C-more: Howards End.
Brittiskt drama i fyra delar som utspelas i början av 1900-talet.
Typ så.

Ny dag i morgon när jag hade tänkt träna, så låt oss hoppas att de som ska kolla lägenheten kommer tidigt, för strax efter nio behöver jag dra.

Typ så.
Hejhej

Idag var det svårt att gå upp när klockan ringde 7,

men jag skulle ta emot nya ugnsplåtar och hade inget att välja på.

Mellan 7.30 och 10.00 blev 08.00 och nu sitter jag är med nya plåter, en kopp kaffe och försöker vakna till ordentligt för att kunna börja jobba.
Lite frukost kanske gör susen.
I morgon måste jag upp samma tid för då ska min lägenhet besiktigas. Mellan 08.00-15.00.
Antingen kommer de tidigt eller sent, eftersom jag bor näst högst upp.
Vad tror ni? Logiskt för mig är uppifrån och ned, men så kanske det inte är i byggbranschen.

Annars är humöret på topp, faktiskt.
Igår skickade jag in mina balkongpapper och om det tar åtta veckor som BalkongHans sa, så är min inglasning klar i mitten av april.
Wohoo, på det.

Nu ska jag jobba.
Tjohej.

tisdag 13 februari 2018

Vilken hysterisk dag, jag är helt slut.

Efter tvättstugan kom jag på att det var redovisningsdag av moms idag (det visade sig vara igår, och jag hade verkligen ingen koll den här månaden, fan), i alla fall så var det ju bara att sätta igång med det.
Men så räknade mitt program inte som jag räknade men när jag la in mina siffror hos skatteverket så protesterades det vilt där, men programsiffrorna funkade perfekt, vilket är jättekonstigt och det känns som jag betalar betydligt mer moms än jag ska den här gången.
Jag har hållit på med det där fram till nu och då var jag hungrig redan halv fem ... Jag har slitit mitt hååååår, känns det som.

Tack och lov gjorde jag klart mitt samarbetsfilm tidigare idag, för den tog ju också en liten stund att fixa (till instagram).

Jaja, den här dagen kom livet emellan.
I morgon jobbar jag igen och därmed är träningen inställd. Jag kan inte vara borta mer än en dag (som jag var idag).
Om jag jobbar bra i morgon får jag  vara med på torsdagspasset istället.
Inget tjoho idag alls.




Stina vann Guld!

Jag så imponerade av dem som håller för favorittryck, för det gjorde hon verkligen.
Heja, så himla kul!

Jag har semiledigt idag, är i tvättstugan, har promenerat till Liljeholmen och handlat, skickat brev och ska göra andra jobb, men lite vill jag ändå skriva för att hålla mig tajt med manuset.
Om det så bara blir en halv sida är det bra (halv sida är annars inte särskilt bra när man gör det här på heltid ...)

Jaha, det var detta korta meddelande tisdag 13 februari.
Tjoho.