Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 17 december 2015

Det är intressant

att gå tillbaka i bloggen och genom att bara läsa inläggen - och se alla upprepningar och stavfel - förstå att det där skrevs efter 16.00.
Jag klarar inte riktigt att skriva senare än så och därför är det toppen om jag kommer igång med mina manus tidigt.
Idag har jag inte gjort det och det är högst troligt att jag inte får något gjort alls på Sjuan i eftermiddag heller. I morgon ska däremot Nisse och jag ha en skrivdag tillsammans och det ser jag fram emot.
När vi träffades för tre år sedan (15 januari) jobbade vi båda med våra manus och det var givande som tusan att göra det tillsammans.

Annars då?
Jo tack.
Jag ser att många visar bilder från Arlanda nu i dagarna och medan jag gladeligen skulle vilja åka bort i januari, så älskar jag december hemma.
Hela hösten förresten.  Första september till nyårsafton är verkligen min tid. Jag har inget emot varken mörkret eller kylan.
Idag är det så mörkt i min förort att det är svårt att tro att det faktiskt är dagsljus. Men allt det vita som täckte marken är helt borta och det gör inte mig ett endaste dugg om vi inte har en vit jul eller en jul utan dagsljus.

Ungefär så.
Torsdag.
En rätt bra dag än så länge.



2 kommentarer:

Ezter sa...

Det vita på marken eftersträvar jag inte, men lite solljus skulle jag inte tacka nej till. Tre år med Nisse, så fort tiden går!

Anonym sa...

Inget med detta inlägg att göra men väl dock med ett tidigare.
Jag bakade saffransbullar med rumsvarmt smör i år - efter att du skrev om det - och oj vad goda de blev! De brukar bli okej med fyllning men oftast är de inte så goda som lussekatter mer än precis nybakade.
I år får jag "hålla i fingrarna".
Sanna