På julafton tog Jonathan och jag en långpromenad,

och igår var det premiär för mig att ranta iväg själv. Det är ett av mina mål när det vänder och går mot ljusare tider igen, för det är inte min favorittid alls men det kanske blir lättare om jag är utomhus en timma om dagen. 

Timma och timme.

Just nu redigerar jag och min redaktör petar i alla mina timma som jag skriver. Hon vill att det ska heta timme.

Båda är rätt vill jag gärna säga, det är snarare en dialekttal grej än något annat.

Jag är från västkusten och där säger vi timma.

(Men jag ändrar, såklart. Jag är envisare med andra grejer.)

Däremot inser jag att jag har använt parantes och punkt helt fel (inte i manuset, där har jag inga paranteser, utan till exempel här i bloggen). Hur kan man inte fattat det?

Jaja. Nu har jag läst på.

Hoppas ni har en bra onsdag.

(På bilden Hornstull sett från min sida av vattnet)